Awesome.

Detta måste helt enkelt vara världens mest awesome tatuering. [Look at the end]


Goodbye!

Raderade min facebook och skapade en ny, haha. Kände att jag ville bli av med allt jag hade där och starta om från nytt. Vara lite noggrannare med vilka jag accepterar.

Tänk efter!

"Djurtester innebär stort lidande för djuren. I giftighetstester får djuren en koncentrerad dos av testämnet. I hudirritationstester rakas kaniner på ryggen innan testämnet läggs på deras nakna hud. I ögonirritationstester droppas testämnen direkt i ögonen på kaniner.
De här grymma djurtesterna utförs trots att det finns omkring 8000 välkända ingredienser för kosmetika-, hygien- och rengöringsprodukter.
EU har beslutat att 2009 förbjuda kosmetikatester på djur och försäljning av djurtestad kosmetika. Men vissa djurtester får fortsätta.
Tyskland är det EU-land som gör flest kosmetikatester på djur. I England är det förbjudet, i Sverige har det inte gjorts på många år, men det säljs djurtestad kosmetika i alla länder. 52 900 djur redovisades i EU:s senaste statistik över kosmetikatester (från 1999)
."
- Djurens Rätt

Eftersom jag är medlem i Djurens Rätt får jag hem lite saker då och då. Inklusive den här informationen. Sanningen är brutal. Folk är inte medvetna om hur mycket de här stackars djuren lider för att folk ska kunna kleta äckligt smink i ansiktet för att bli "snygga". Det är äckligt. Fortsätter man vända ryggen till detta hoppas jag i alla fall att man vet att ett djur kan ha burit det smink ni använder. Ett försvarslöst litet djur som tvingas till det och går en plågsam död till mötes.

Äckligt. Jag upprepar: Bl.a. så testar L'oreal, MaXfactor och Maybelline på djur. Tänk på det nästa gång ni köper deras produkter och stöder deras djurtester.

Den här är värd att titta på. Här ser ni hur bl.a. apor behandlas när det kommer till tester på djur.

Nästa gång hoppas jag att det är människor de testar på. Gärna barn eftersom de inte tar hänsyn till djurens ålder. :)

Tekoppen.

För första och sista gången bjuder jag på något jag har skrivit. Nämligen min "novell" Tekoppen. Höhö...

Ångan från tekoppen steg sakta uppåt. Värmen därifrån smekte den blanka ytan och lade sig som en hinna över. Gestalten som tidigare hade blivit sedd i spegeln var suddig. Alla detaljer och färger flöt samman till mjuka punkter. Hud, mörka ögon, läppar och hår. Det var en människa, det såg man på färgerna. Bakom färgerna och värmens hinna så kunde det vara vem som helst. Gestalten var för oklar för att identifieras. När påsen togs ur tekoppen började ångan sakta att avta. Då den mörka vätskan i koppen blivit sval började också hinnan för spegeln att försvinna. Snart skulle man kunna se vem personen var. Skulle man verkligen det? Skulle personen på andra sidan finnas kvar så länge att bilden blev klar nog att visa sanningen? 
- Du vet mycket väl vem som står där. Hela tiden har du haft sanningen i din hand men du har aldrig tagit dig tiden att se efter. Kolla nu. Nu har du chansen. Se sanningen i vitögat och börja förstå att förnekelse inte leder långt. Ta tjuren i hornen och se! Förstå att varken det förflutna eller framtiden kommer veva in sanningen i bomull.
- Ja, jag vet vem som står där men jag väljer att fortsätta blunda. Jag vill inte se sanningen och inte heller det jag har lagt bakom mig eller det som står i min väg. Sedan tidigt har jag fått lära mig att sanningen svider. Att man inte kan leva i det förflutna eller i framtiden. Man måste leva idag. Smärta har jag inte tid för, därför har jag inte heller tid för sanningen. Om jag måste se sanningen i vitögat, varför kan jag inte då vänta? Vad är det som är så viktigt med att se sanningen idag? Nu, varför inte imorgon eller om ett år?

Påsen sjönk sakta ned mot tekoppens botten. I takt med att den sjönk allt lägre så steg ångan allt högre. Hinnan återvände för att täcka spegelns blanka yta. Personen på andra sidan fanns inte kvar. Inte ens den suddiga gestalten sågs till. Det var det allt handlade om. Rädsla. Rädslan för att se vem man egentligen är. Se rakt in i sina egna ögon och se sin själ. Man är rädd för vad man kommer att få se. Kanske är själen så ärrad av alla förtal och kränkningar att inte ens ångan från tekoppen kan rena en. Själen kan vara lika ren som hos en nyfödd och då behövs ingen rening.
- Du får aldrig veta om du inte ser. Se rädslan i vitögat, ta tjuren i hornen och gör det. Bli inte skrämd av det du kanske får se. Det kommer att hela de ärr du bär. Tiden är fortfarande ung och det går att rätta till sina misstag. Gud älskar en trots de misstag man gör. Han förlåter om man själv är beredd att bli förlåten. Det är där de skiljer sig! Än har du inte sålt din själ till Djävulen, för du anar att det inte är värt det. Att priset är för högt för att betalas.
- Du menar att Djävulen aldrig skulle älska mig hur många gånger jag än försöker. Att han inte är förlåtande och är falskheten i fast form? Skulle jag sälja min själ till honom vandrar jag på en väg mot evigt lidande. Jag har inte tid för smärta och priset för det är högt nog.
- Guds kärlek är gratis och han älskar dig som ett av sina barn. Djävulen har inga barn och därför kan han inte älska. Ta upp påsen ur koppen och låt ångan smeka ditt ansikte. Låt ångan rena dig och öppna dina ögon. Vakna upp som en ny människa när du ser dig själv i spegeln. Möt dig själv och rätta till dina misstag. Det är av dessa vi lär oss.

The Children of Adelphia


The ground beneath me is burning, and I say let it die... let it die
Stuck in time we're frozen, and I say let 'em die... let 'em die

We are the children of Adelphia

We can't breathe in all this smoke

Brb, självmordsbenägen...

DET VAR DÅ SJÄLVE FAN TILL MACDATORHELVETE OCH SKRIVARHELVETE OCH WORDHELVETE OCH DATORHELVETESFANSKAP. Så nu har jag avreagerat mig. Macdatorer är inget för mig... Idag fick vi för en gångs skull göra något kul på text. Skriva en kortare novell!

Självklart skrev jag en som jag blev relativt nöjd med. Tryckte för att skriva ut den och då började allt krångla. Tillslut stängde Word ned sig och startades igen (inget skrevs ut). "Snäll" som den är så hade den återställt min novell, men halva saknades (jävla fanskap). Efter mycket gnäll och självömkan skrev jag om slutet så gott det gick. Trycka skriva ut igen, fast den här gången kopierade jag min text innan, Word stänger ned sig och startas igen. Nu är hela novellen borta. :) Fast jag tänkte då att det var en himla tur att jag hade kopierat den då. Försöker klistra in det jag kopierat, självklart gick det inte eftersom "minnet var fullt". :)

Jag blev jävligt ledsen och självmordsbenägen för jag tänkte då fan inte skriva om igen. Bosse var snäll och sa att jag inte behövde det utan jag kunde skriva under lovet. Tack gode Gud för det. Dock fattar jag inte varför det skulle krångla så jävla mycket. Stänger Word ned sig på en Pc t.ex. så återskapas all text och inte halva? Visserligen har jag 2003 men det kanske är så på alla? Antingen är det fel på Word 2010 eller så är det Macdatorerna som borde få en fet jävla spark (fu Steve Jobs).

Nu ska jag tröstäta godis och dricka Burn.

Bloody hell

Det känns som att jag har lite för mycket att läsa just nu. För tillfället håller jag på med... 3 böcker. Den senaste jag läste ut var Dracula och den lämnade jag tillbaka för flera veckor sedan. En av böckerna, The Girl Who Loved Tom Gordon - Stephen King, ska jag redovisa snart och jag läser den tyvärr bara på lektionerna. En annan, Harry Potter och Fången från Azkaban, är tyvärr lite sen och jag har en hel del kvar att läsa. Den tredje boken, Harry Potter och Hemligheternas Kammare, äger jag som tur är men det var också den jag började med först.

Tur att det snart är lov så jag kan ta mig tiden att faktiskt läsa ut böckerna. Sedan har jag planerat att låna en bok som jag har sett finns på skolan. Hoppas att den är kvar när jag väl kan låna den...

(Dracula är en bok man måste läsa innan man dör och även minst en bok av Stephen King [han är åtminstone en duktig författare till skillnad från andra...])

Mvg!

I did it! Okej vi hade ett prov i naturkunskapen förra veckan, om havet. Den sista frågan fick mig att tuppa av... Inte riktigt men nästan. Skriv utförligt och motivera om tre olika saker. Ja, jag fick i alla fall ihop en hel novell. Dessutom var jag den som satt kvar längst, annars brukar jag vara rätt snabb...

Fast den extratiden jag tog till den sista frågan var det som gav mig ett Mvg! *puh*. Fick fullpott (6 poäng) på den frågan och sedan failade jag på några andra. Fast jag blev ändå förvånad över att jag drog in fullpott på en annan fråga också. Om varför blåstången är brun. Haha, hur mycket jag än läste den biten så fattade jag aldrig riktigt. Istället lärde jag mig det lilla stycket i princip utantills och citerade av det och hoppades på det bästa. ;)

Mvggränsen låg på 24 poäng, jag fick 23... Fast eftersom jag lyckades med den sista frågan så blev det ett Mvg i alla fall. Äntligen lyckades jag! Jag har aldrig trott att jag haft kapacitet till ett Mvg och därför alltid tänkt att jag nöjer mig med G och blir glad om jag får Vg. Fortsätter jag att plugga baken av mig kanske jag får Mvg i naturkunskap? Hoppas kan man alltid.

Ojdå!

Haha här äger uppdateringen ser jag! Hehe, får väl ta tag i det nu. Dock har jag varit så kreativ att jag har skapat en underblogg där jag kommer att förvara noveller jag påbörjat/skriver på/avslutat. Feg som jag är så har jag dock satt lösenordsskydd på den. ;)

Nu ska jag fortsätta skriva. (:

Boy Sets Fire.


Har man bra musiksmak så har man. ;)

Knife trade...


Wait again not through with the screaming,
I contend that you've got nothing better to do,
I'd trade my life for a barrel of gold
.

Covers, please?

Vem har sagt att covers inte kan vara bättre än originalen? Inte jag i alla fall. Jag har hittat en hel hög med killar som gör fantastiska covers! Ahmir & Boyce Avenue. (Jag vill också ha en sådan talang...)












Jag vill ju gärna se er göra det bättre, för jag vet att jag inte kan. ;)

Den där känslan... [Del 2!]

Här är resten av allt jag lyssnade på tidigare. Vissa har jag inte valt att ta med eftersom jag känner att det inte riktigt är värt mödan eller räknas. :)

Bullet for my valentine - Tears don't fall



Avenged sevenfold - Afterlife


Boysetsfire - Empire


A day to remember - The danger in starting a fire


Alesana - Congratulation I hate you



From first to last - My heart your hands


Funeral for a friend - This year's most open heartbreak


Scary kids scaring kids - The deep end



Här i slutet tycker jag att man kan se hur allt tog en vändning. Metal är inte riktigt min grej, det får gärna vara snäppet "lättare" om man säger så. Vråla så mycket man vill bara jag kan höra minst 50% av texten så. ;)

På allvar?

Jo, jag läser en massa bloggar dagligen. Mest hästbloggar eftersom mode inte intresserar mig alls, men på allvar. Bloggarna är väl helt okej men folket som kommenterar? Nu menar jag de som kommenterar anonymt. Det är så patetiskt. Patetiskt, löjligt, fegt... vad finns det mer för ord? När man läser dessa kommentarer blir man inte bara självmordsbenägen, man skäms för att man råkar dela land med en så IQ-befriad person. Ändra Ip för att inte kunna bli identifierad? Det är något av det fegaste som finns. Alla personer som gör detta är så hemskt fega och måste ha taskig självförtroende. Att försöka trycka ned någon över internet är bara patetiskt.

Hur kan någon, som aldrig träffat varken människan eller ens suttit på dennas häst, våga påpeka att ryttaren gör fel? Att någon rider hästen fel, behandlar hästen fel. Hur kan man avgöra något sådant via text, film och bild? Jag tror inte att det går. Har man inte varit där, känner hästen eller ens suttit på den, kan man avgöra då? Nej, skulle inte tro det. Ändå finns det någon liten stackare, som inte vågar stå för vem den är, som kommenterar påhittade brister. Jag hade aldrig pekat ut andras brister om jag inte vet att jag gör det bättre själv, med tydliga bevis! Dock verkar inte folk ha dessa bevis, och de vet att de inte är bättre, därför kommenterar de anonymt. Ha ha ha.

Det roliga är att man självklart kan bli polisanmäld för de kränkningar man gör (kanske utan att tänka på det). Varje gång man kommenterar så får ju bloggägaren se dennes ip-adress. Då är man inte särskilt anonym längre. Det är lätt att vara kaxig över internet men när det kommer till det riktiga livet så är det en annan sak. Jag tycker att man ska tänka igenom både en eller två gånger innan man kommenterar. Det gör jag eftersom jag aldrig kommenterar. Jag lägger mig inte i andras liv eftersom jag inte har med det att göra och för att jag helt enkelt inte orkar. Haha. :)

Cred till de som pallar med alla omogna personer som finns på internet.

Dagens Multimedia...

...kan beskrivas såhär:


And I was like:

HAHAHA.


Kolla på den första biten. Jag skrattar så jag gråter varje gång. x']

Tajsdag.

Nah, livet leker någorlunda i alla fall. Den här veckan ser relativt bra ut! Kanske för att man har fixat sig en sovmorgon imorgon? ;) Så istället för att komma till skolan vid 8 så kommer jag 20 över 1. Mailade fotoläraren och sade att jag skulle jobba hemma. Egentligen skulle Flii och jag haft studion, men hon fick bättre saker för sig. Därför har man bara multimedia imorgon! Påminn mig att strypa David om han inte kommer imorgon...

Just nu känner jag mig glad över att jag valde att läsa intensivengelska. De lektionerna är helt okej och jag känner verkligen att jag lär mig. Det kanske bara är bra att jag inte har någon av mina vänner där. (inte för att det är något fel på dem men). Jag känner mig mer öppen och vågar faktiskt tala på engelska trots att jag vet hur dålig jag är. För en gångs skull kan jag visa att jag faktiskt kan och vill (trots att jag inte ligger bland de bästa). :)

Har jag nämnt att Emma och jag är bäst på att labba? Om inte, så vet ni det nu. :)

Önskelista?

Dags att tänka på julklappar? Vi är ju redan i oktober. Haha.

I år önskar jag mig inget speciellt. Okej, jag vill ha ett par nya glasögon. Jag har riktigt taskig syn och den har försämrats drastiskt. Varför? För att jag inte använder de glasögonen jag har. Varför? De är riktigt, riktigt fula, jag passar inte i dem och inte heller trivs jag i dem. Anledning nog? Så det blev min önskan för i år. Ett par nya glasögon jag trivs i och kan använda varje dag även i skolan för att bevara min syn. Det är sällan jag använder mina nuvarande glasögon alls och gör jag det så har jag dem bara hemma. Good? No, no.

På måndag vid 2 ska jag i alla fall till en optiker och göra en ny synundersökning. Den här gången ska jag vara riktigt kräsen med glasögonen och verkligen välja några jag kan leva med. Får väl se vart det slutar sedan.

Annars vill jag bara ha några böcker och ett par skivor. Inte mycket alltså. Kanske för att glasögon (dåligt nog) inte är billiga?

Bosse-Bo.


Bara jag som tycker att det här mailet var random? :c

If you just...


One day I'll come back if the door's still open
Just promise to keep your heart broken

Days go by like the wind
And this life is too short
It makes no sense to give in
To release you from my thoughts
I promised to write you, I'll always remember
I promised to try to be back 'til December
I said I must go, I must face this disaster
I said I would come after you ever after


Antihund?

Yes, yes I am. Jag kanske har glömt att nämna att vi har två hundar i huset nu? Frasse och Dum i Huvudet. Nej, okej, hon heter Tequila. Schäfer och Leonberger. Trots att hon heter Tequila så är hon i mina ögon dum i huvudet och borde genast ge sig av. Något jag nämnt konstant under de senaste dagarna. Jag tycker inte om henne, Frasse gör det inte heller och inte katterna. Tyvärr så verkar de andra korkskallarna som ska kallas familjemedlemmar vilja ha kvar henne. Skulle någon hyra ut en lägenhet så ring mig!

Jag tycker inte om hundar och så är det bara. Frasse är väl okej, fast ibland orkar jag inte med honom heller. Tequila däremot, hon är inte uppfostrad för fem enkla ören. Är inte en hund uppfostrad så vill jag inte ha med den att göra. Så hejdå med dig hundskrälle! Visst hon drar omkull folk, inte uppfostrad och Gud vet vad hon gör, men det som stör mig mest är att hon är så respektlös mot katterna. Rakt på direkt! Hon skrämmer livet ur dem. Nejdå, det är ju bara instinkt men katterna måste tåla det. Klart som fan att katterna fräser och flyr för livet när en stor jävla hundjävel kommer rusande, det är ju instinkt. Jag hade inte heller tyckt om det.

Jag struntar blankt i om de lyckas uppfostra henne eller inte, kan hon inte respektera katterna och låta dem vara så ska hon ut! För det första bodde katterna här först, de är fyra stycken och de betyder mer för mig än vad en hund någonsin skulle göra. Tessie är väl den enda som inte riktigt bryr sig om hunden. Apatisk. Nisse tycker inte om henne, han vill inte att hon kommer för nära. Sappe är väl också lite apatisk men ibland flyr han. Majsan däremot, stackars sate. Hon hatar Tequila. Flyr direkt, vägrar komma in för att hon vet att hunden finns där. Fräser och morrar. Antingen gömmer hon sig på övervåningen, källaren eller i mitt rum. Eller så kommer hon inte in alls. Så ska det ju inte vara. Hon ska ju också kunna gå omkring fritt i huset om hon vill. Jag tror helt enkelt att Majsan aldrig kommer att acceptera Tequila. Som jag också har sagt flera gånger, hade Majsan haft kattungar nu så hade hunden varit körd.

Visst Sofie har hunden på prov nu, men jag ger mig fan på att hon tyvärr kommer att stanna här. Jag vill varken se hundfan eller ha med henne att göra. Måste jag bo under samma tak som den förbaskade hunden ska hon fan i mig ha vett i skallen att hålla sig undan både mig och katterna. Må jag ha syndat men rädda mig från hunden från helvetet!

Awesome!

Jag fick en sådan awesome idé till en novell. Haha, ibland jag älskar jag mig själv. Okej, okej, jag grundar den på en novell jag påbörjade för över år sedan. Dock skrev jag aldrig klart den och tills nu har den bara legat på min andra dator och skräpat. Så jag tassade över, lade över novellen på usb så jag kunde använda den på min nya dator.

Helt otroligt vad dåligt jag skrev för något år sedan. Det fanns en massa grammtiska fel och meningsuppbyggnader som var helt åt skogen. Haha, övning ger färdighet. Jag gillade ändå grundtanken och handlingen med den här novellen. Självklart sitter jag inte och skriver om kalaset i originalfilen, för den vill man ju ha kvar som minne, utan jag skriver på ett nytt dokument. Dock förändrar jag i princip hela uppbyggnaden. Jag skriver inte allt från början utan väljer att hoppa fram något år, använda dagboksform och sedan låta huvudpersonen "skriva ned vad som hände då", som en självbiografi. Skitbra!

Nu är jag helt fast vid den här idén och ska försöka få det här att bli något bra! Min kannibalnovell har jag lagt på is (som alla andra sjuttielva noveller jag skrivit). Haha. Jag kommer aldrig att bli journalist eftersom min fantasi är för dålig för sådant. Sedan kan jag inte heller bli författare för jag har för mycket fantasi och inget jävla tålamod. Just det, jag kan inte skriva heller. ;)

Den här nya novellen har jag döpt till... vafan var det nu... Start with today! Efter Before Their Eyes låt Start with today. Helt enkelt för att jag tycker att den texten passar perfekt in till det jag har i tankarna. :)

Det ironiska i det hela är att jag känner ett visst sky mot vampyrer men de är ändå "huvudhandlingen" i den här novellen. MEN MINA VAMPYRER GLITTRAR INTE! (de stalkar inte heller). Om jag inte är helt ute och cyklar är ändå vampyrer demoner som tagit över en mänsklig kropp? I alla fall, de är inga snälla hundar. :/ (Dracula är fortfarande awesome, did I tell you?

I was blind, didn't know you hurt so bad
I saw inside, when everybody said I'm mad and
Ran away, never to be seen again
I found a friend, when all you need is just a friend

Ny!

Nu har jag tagit tummarna ur baken! Inga större förändringar på den här designen. Ny header, ny bakgrundsfärg och några färgskillnader. Inget mer. Är jag nöjd? Yes, yes I am. Jag tycker att bloggen nu rent utseendemässigt skvallrar om hur jag är. Fast det kanske är den som verkligen känner mig som ser det? Med andra ord, Jag! :)

(Oh Jesus, jag kan inte se designen. Måste vara webbläsaren...)

Vilken var bäst? Denna eller den andre? [kan du inte se den så tryck F5]

Den där känslan... [Del 1!]

Känslan man får när man går igenom gamla spellistor. Minnen, tankar, känslor, man återupplever dem än en gång. Jag har en ganska gammal lista på Spotify som listar det mesta jag lyssnade på tidigare. Ibland undrar man vad som fick en att glömma bort allt det man tyckte var bra då. Vissa låtar är faktiskt fortfarande bra och det är ju... bra! Tänkte dela med mig av en del låtar från det som är mitt "förflutna". En liten inblick i mitt liv för några år sedan. En relativt mörk period.

The 69 Eyes - Wasting the dawn


Skillet - Comatose


Crashdïet - Falling Rain


Hardcore Superstar - Beg for it


Raised Fist - Killing it


Marilyn Manson - This is Halloween



Linkin Park - Papercut



Cradle of Filth - No time to cry


Dope - You spin me right round (Like a record)



Deathstars - Death dies hard


Children of Bodom - Are you dead yet?


Den här listan får duga tills vidare. Har ju en del till att lägga upp men i samma inlägg skulle det bli för mycket. Här är i alla fall ett smakprov och efter att ha lyssnat på kanske 5 låtar så tror jag att ni fattar grejen. ;)

It's a...


Oh it's heartache every moment,
From the start 'til the end.

Deeper into our heavenly suffering,
Our fagile souls are falling.

From lashes to ashes,
And from lust to dust.

And we sense the danger,
But don't wanna give upp.

RSS 2.0