Skriv Mina Vänner! Skriv!

Känslan man får när man äntligen kunnat komma igång med skrivandet igen!

Jag måste erkänna att jag är lite stolt över mig själv att jag lyckades prestrera 2 sidor och 6 hela rader! Nåväl, kvalitén kunde varit bättre. Fast när man inte kan få ned sina idéer i ord kan väl kvantitet räknas lite mer? Det är då man faktiskt lyckas övervinna svårigheterna och kvalitén kommer allt eftersom. Det är min filosofi!

Ska jag själv sätta mig ned och läsa andras noveller så vill jag ha dem "udda" så att säga. Det finns inget tråkigare än allt det där vanliga som händer i så många texter. Två helt normala personer som förälskar sig i varandra blandat med otrohet, alkohol och gud vet vad. Tråååååååååååååkigt. Vampyrer? Såååååååå uttjatat. BRYT MOT REGLERNA FÖR FAN. Jag tycker det är så mycket roligare om det i så fall kanske handlar om homosexuell kärlek eller helt enkelt en annorlunda handling. Verkar folk ha den fantasin? Naaaaaaaa inte många. Jag älskar att läsa andras noveller, det kan ge mig inspiration. Tyvärr tycker jag att utbudet på följbara noveller är lågt. Sorry.

Sa jag att vampyrer var uttjatat? Just det. Med detta i tanket fick jag en awesome idé till en novell. [handling may suck, but it's better än fucking vampires!] Jag låter helt enkelt en av huvudkaraktärerna vara kannibal. Hur ballt är inte det! Att äta eller att ätas... Jag har inte läst en enda novell som drar något strå mot kannibalism så varför kan inte jag vara den första som gör det? Well, well. Testa kan man alltid göra och sedan hoppas på att det håller i längden. Har jag nämnt att jag håller till på Dikta? Haha.

Jag kanske kan sitta och hacka lite på hur andra skriver och dra upp små fel som stör mig, men ska sanningen fram så är jag inte riktig författare heller. Ibland kan jag känna att jag verkligen fått till ett stycke riktigt bra. Resten av texten kan rent ut sagt dra åt helsike. Antingen skriver jag för detaljerat så att det blir segt att läsa. Eller så är det bara allmänt skumt. Fast å andra sidan kan jag råka hasta igenom så det blir slarvigt skrivet och jag missar en massa. Jag gör en massa fel hela tiden men samtidigt försöker jag lära mig av dem. En dag kanske jag också skriver bra. Det kan ta veckor, månader, år. Den som väntar på något gott...


Höhö, jag röjer mig. Fast responsen är ju helt okej i mina ögon. Haha.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0