Respektlöst.

Ja, jag tycker att ett visst "beteende" är ganska respektlöst. Speciellt det som en stor del visar mot vissa lärare. Herregud, vilken årskurs går vi? Andra ring? Ah, precis. Vid det här laget bör man ha lärt sig att visa respekt mot både läraren och alla andra. Den respekt för personerna runt omkring/läraren som bör finnas på bl.a. Multimedian och Grafen, ja... den finns inte. Jag känner inte av den. Allt jag känner av är en viss negativitet från en del. Inte roligt alls för det förstör lite för mig också. Tycker man inte att det är kul, visst men försök visa ett engagemang i alla fall! 

Jag hade personligen aldrig haft samvete nog till att hålla på så. Att veta att jag är delaktig i det som "bryter ned" läraren. Man ser ju för tusan hur desperat han blir och hur mycket han försöker! För han försöker verkligen få igång något. Visst, jag är inte jätteaktiv heller men för mig spelar det ingen roll. Jag vill lära mig Photoshop oavsett vad vi jobbar med/hur vi jobbar. Vill man inte lära sig, fine, bara gå. Man behöver inte komma till lektionen då eftersom den negativa utstrålningen stör bland annat mig. Den stör de som faktiskt vill!

Hur trist är det inte att få höra av någon att han tycker att klassen är omöjlig. Att han snart inte vill ha med oss att göra och att han helt enkelt ger upp. Skittråkigt säger jag bara, skittråkigt att det ska behöva bli så. Som tur är splittras nu klassen till Multimediatimmarna och jag hoppas att det blir bättre. För respekt är så förbannat viktigt, oavsett vart man är. Speciellt för en lärare. De är där för att undervisa oss, för att lära oss och se till att vi blir bättre med det vi ska arbeta med. Som han själv har sagt så lägger de ned sin själ på det och självklart ska man ge något tillbaka. Inte bara resultat av det man gjort utan alla förtjänar respekt. För som sagt, de är ju där för oss.

Baha baha, detta var lite av det jag hade i tankarna. Nu lät jag bli att beskriva hur förbannat irriterad och arg jag blir över att lektionerna alltid förstörs på det här sättet. Jag skäms ärligt talat över att gå i den här klassen. Grupperingarna kommer aldrig att upphöra och det kan jag med stor glädje leva med känner jag nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0