...man får när man läser igenom en gammal novell man har skrivit. Hur ska man beskriva det? För en gångs skull skrattar jag inte och undrar hur fan jag tänkte då. Jag får bara en sån jävla nostalgi. Den där novellen var den första jag någonsin lagt ned flera timmar på. Jag arbetade med den och slet som ett djur. Handlingen, jag har den fortfarande i huvudet och jag vet fortfarande hur jag ville att den skulle sluta. Varför skrev jag inte klart den? Jag vet faktiskt inte.

När jag flyttade över de viktigaste dokumenten från min förra till den jag har nu så tog jag med mig den här novellen. Den ligger fortfarande på USB:et eftersom jag känner att den är viktig att spara. Öppnar jag den i Word nu så ligger den på hela 32 sidor och jag har inte avslutat den! Jag har använt mig av:

• 24 374 ord
• 106 766 bokstäver
• 131 404 tecken totalt
• 6 stycken (jag förstår inte hur Word räknar här?)
• 1552 rader
• 32 sidor som sagt
  
  

Jag tycker detta är väldigt mycket för att ha kommit ifrån mig. Ibland kommer jag aldrig längre än 10 sidor innan jag lägger en novell åt sidan. Men ja, här kämpade jag verkligen och nu ska jag ta och läsa igenom allt. Jag är väldigt intresserad av att se exakt vad jag skrev. :)

Kan hälsa allmänheten att jag suger på namn till noveller. Denna döpte jag helt enkelt till Mannen i Rummet eller kort och gott Rummet. Spoiler or what? Titeln röjer ju hela handlingen haha. ;)

Btw! Jag fann ännu en novell jag skrivit väldigt mycket på. Eller ja, jag har faktiskt avslutat den och börjat på en fortsättning i samma dokument. Antal sidor? 42... Haha denna ska jag också ta och läsa igenom senare. Första novellen då jag verkligen traskat över till Fantasy. Denna döpte jag i alla fall till Tjärnet. :)

Igen! Ännu en novell som jag skrivit klart. Dock bara på 12 sidor men det var i alla fall första novellen jag någonsin skrivit klart. Självklart ska jag läsa igenom även denna. Jag minns att jag inte orkade hitta på något namn när jag för första gången skulle spara den så det blev första meningen. "Sluta reagera så starkt". Tydligen döpte jag senare om den till No Fear. En sak jag tydligen inte tänkte på då var... DELA IN SKITEN I STYCKEN. :)

Okej, nu hittade jag inte fler noveller. Det ligger säkert fler på den andra datorn men den har jag inte tillgång till nu. Haha, men nu har ni fått se en liten, liten bit av min vackra skrivarkarriär. I'm awesome. :3