Här är resten av allt jag lyssnade på tidigare. Vissa har jag inte valt att ta med eftersom jag känner att det inte riktigt är värt mödan eller räknas. :)

Bullet for my valentine - Tears don't fall


Avenged sevenfold - Afterlife


Boysetsfire - Empire


A day to remember - The danger in starting a fire


Alesana - Congratulation I hate you


From first to last - My heart your hands


Funeral for a friend - This year's most open heartbreak


Scary kids scaring kids - The deep end


Här i slutet tycker jag att man kan se hur allt tog en vändning. Metal är inte riktigt min grej, det får gärna vara snäppet "lättare" om man säger så. Vråla så mycket man vill bara jag kan höra minst 50% av texten så. ;)

Känslan man får när man går igenom gamla spellistor. Minnen, tankar, känslor, man återupplever dem än en gång. Jag har en ganska gammal lista på Spotify som listar det mesta jag lyssnade på tidigare. Ibland undrar man vad som fick en att glömma bort allt det man tyckte var bra då. Vissa låtar är faktiskt fortfarande bra och det är ju... bra! Tänkte dela med mig av en del låtar från det som är mitt "förflutna". En liten inblick i mitt liv för några år sedan. En relativt mörk period.

The 69 Eyes - Wasting the dawn


Skillet - Comatose


Crashdïet - Falling Rain


Hardcore Superstar - Beg for it


Raised Fist - Killing it


Marilyn Manson - This is Halloween


Linkin Park - Papercut


Cradle of Filth - No time to cry


Dope - You spin me right round (Like a record)


Deathstars - Death dies hard


Children of Bodom - Are you dead yet?


Den här listan får duga tills vidare. Har ju en del till att lägga upp men i samma inlägg skulle det bli för mycket. Här är i alla fall ett smakprov och efter att ha lyssnat på kanske 5 låtar så tror jag att ni fattar grejen. ;)

Hm, inget man kanske ska sitta och planera nu men... haha. Jag vet vilken låt jag vill ska spelas på min begravning! Klart man vill att någon speciell låt spelas under de största högtiderna i ens liv. När man gifter sig och när man, öh... dör. Bäst att informera i förväg så det blir som man vill ha det!

Just nu känner jag att jag vill att man spelar Gone with the sin - HIM på min begravning. Det är den låt jag vill lämna jorden till. Haha låter positivt. OCH FU OM NI SPELAR TITANIC PÅ MIN BEGRAVNING, DÅ HEMSÖKER JAG ER FÖR ALLTID! Just so you know. ;)

[Nej jag tänker inte dö än, inte enligt kalendern ;)]

Så fort jag inte mår bra tycker jag hemskt synd om mig själv. Jag fryser oftast och kan ha ont i kroppen. Två saker som står överst på min Hat-lista. Då är det okej att vara deppig och tycka att alla andra kan dra åt skogen. Förutom när man vill klaga på hur dåligt man mår, haha. Jag är bra på detta! Mår jag dåligt hatar jag allt och vill vara ensam. Snacka om att behöva behärska sig i skolan om man råkar vara där, haha. :)

Är man sjukdeppig behöver man något som tar bort smärtan och får en att må bättre. Just idag kände jag ett starkt behov av HIM. Gone with the sin, om man ska vara precis. Har lyssnat sönder den idag, men den låten gör mig glad. Eller ja, gladare. Mår man inte bra behöver man en röst som inte sticker i öronen, att den inte är för ljus. Låto perfecto! Jag får inte ens huvudvärk vilket kan hända ibland. 

Texten är inte till för att muntra upp. Jag blir något bedrövad varje gång, :c. Jag menar vafan: "I just love the way you're losing your life." Härligt, tack för den. :)

"Oh my Baby, how beautiful you are
Oh my Darling, completely torn apart
You're gone with the sin my Baby and beautiful you are
So gone with the sin my Darling"
[det va en jävla massa ohohoho som såg fula ut som jag tog bort hahah]

Makes me feel beautiful! Klart att det inte är riktat mot en själv men man får ta åt sig ibland. Behöver man muntras upp får man helt enkelt låta någon "säga" att man är vacker. Works for me! ;) Som jag sa innan, vill man må bättre väljer man kanske inte en låt som Plain White T's - Hate (I really don't like you). Nåväl är man som mig känner man sig plötsligt hatad och värdelös. Not good, not at all. :c


(Jag menar, han är fin att titta på också c;)

Jag har nog inte nämnt det här, men jag har tvingats till ett inköp av Skullcandy hörlurar. Dels för att de jag hade först (fick dem tillsammans med min mp4 de ääägde) efter ungefär ett år gick sönder. Hade ett par likadana fast dessa tuggade en kattungefan sönder. Det var därför jag tyvärr fick leta upp ett par, relativt billiga, nya hörlurar. Trots att jag verkligen, verkligen inte ville ha Skullcandy så fanns det inget annat alternativ. Jag visste redan från början att de inte har någon kvalité på sina jävla saker och tar alldeles för mycket i pris när sakerna inte håller mer än 3 månader. Det fick jag erfara idag. Nu är de jävlarna sönder och aldrig, aldrig mer Skullcandy. Får jag inte tag på likadana som de första så får jag sänka mig till Koss.

Vad gör man när man inte vill använda högtalarna på datorn men ändå vill lyssna på musik? Man bränner en skiva såklart! Det är minst lika awesome som att lyssna genom datorn. Nu kan jag lyssna på den musik jag vill om och om igen bara sådär. Utan att söka! Ha. Jag älskar faktiskt CD-skivor något enormt, men använder dem sällan. Det ska det bli ändring på nu. :)

En liten rolig sak också. Självklart finns det en kontroll till stereon som är rätt bra att använda om man är lat. Drog fram den och vad ser man? Ett av batterierna har läckt. Treeeeeeevligt. Fast i och för sig så har de suttit i väldigt länge så någon gång måste det ge sig. :)

Kolla från 1:28.

Håll huvudet kallt, idioter finns överallt. True story.

Jag älskar lyrics, absolut. När någon mening verkligen fastnar och formar en liten betydelse, det är då det är som bäst. Det finns alltid en bit som är så mycket "bättre" än det andra (om man säger så, jag menar inte att resten av texten suger), men jag hoppas ni förstår. c: Sådana textbitar tänker jag dela med mig av, haha.

Dessa är några av de som får mig att slå frivolter. :3

"Whether we live or die just remember I'll be alright on the other side
Whether we live or die just remember I'll love you forever"

Det är helt galet hur mycket jag värdesätter den här låten. Den ger mig rikligt med inspiration när jag skriver och den är faktiskt den enda låt jag kan börja gråta till. I alla fall om jag lyssnar på den några gånger, dock är det nog värre med den andre versionen. Buhu... I vilket fall som helst så tycker jag att den har en sjukt vacker text och att Ville (the singöööööör) verkligen får känslorna att framträda. Nu vet ni det och den är värd den tid man spenderar på den!

Jag bjuder på de Failbilder jag har på datorn. Varning! De är inte snygga för fem ören! ;)

Musik är viktigt. För mig är det så. Som tur är så är utbudet väldigt brett så man ju mer man fiskar desto mer napp får man. Jag chansat flera gånger och fått helt fantastiska resultat.

Vanlig Popmusik är inte helt min grej. Okej, vissa låtar är helt okej men de formar inget i mitt liv. Jag kan inte riktigt sätta fingret på den exakta genren som är just "mig". Oavsett genre så är också texterna viktiga. Dock är det heller inget jag snöar in mig på. Det ska vara hur musiken och texten går ihop, det är viktigt och något jag sätter stort värde på. En låt ska ha ett budskap som ska tas upp känslomässigt. Man måste verkligen lyssna för att förstå. Därför är utbudet viktigt! Alla kan inte höra i exakt samma låtar, om jag uttrycker mig så. Det finns något för alla, eftersom det knappast finns en känsla, en mening som är unik.

Ibland måste jag ge en låt flera chanser innan den hamnar i mitt "förråd". Ibland är det kanske så illa att jag aldrig kan lära mig att gilla den. Då får det vara så och man kan ju ändå inte gilla allt. Helt normalt. Det har hänt mig flera gånger ur enträget jag än försökt. För ibland vill jag verkligen gilla en låt eftersom ett speciellt band har gjort den. Så ska det inte vara. Funkar det inte efter de första försöken, låt det vara. Det kanske kommer med tiden eller så är helt enkelt låten inget för dig.



Den här låten har jag fortfarande inte tröttnat på. Det går helt enkelt inte. Texten, musiken, allt gör den så speciell att den alltid kommer ha ett särskilt rum i mitt musikhjärta.

Hittills finns det 4 Band som verkligen har format och haft ett stort inflytande i mitt liv.

1. The Rasmus
2. HIM
3. Before Their Eyes
4. A Skylit Drive

Dessa band har, på ett eller annat sätt, lett mig in på vägar i livet som jag kanske aldrig skulle ha tagit. I så fall hade jag aldrig varit jag, jag hade inte varit den jag är idag. De har fått mig att orka, att helt enkelt kunna, stå på mig. Vara stolt över den jag är och det jag gillar. De har fått mig att vända ryggen till allt skit som förekommit. Jag har blivit starkare i mig själv. Tack vare dessa 4.



Den här har säker de flesta hört och det var med den här låten min lilla musikvandring började.

2003 släppte The Rasmus låten "In the shadows". Den här låten föll jag för direkt redan då och den är lika bra än idag. 17 November 2007 slog HIM klorna i mig med låten "Right here in my arms". Jag kan fortfarande komma ihåg hur det kom sig att jag började lyssna på dem och vad jag tyckte då. Någon gång 08/09 sprang A Skylit Drive in till mig med låten "Wires and the concept of breathing". I samma veva som A Skylit Drive slog till kom även Before Their Eyes med låten "Life was all a dream".



Det här är ännu en låt jag inte kan släppa. Just den här låten är vad jag markerar HIM med.

Allt går i vågor, även hur mycket jag lyssnar på musik. Ett par månader i taget kanske är det HIM som gäller, några andra månader så är det Before Their Eyes. Så är det bara och det känns väl helt okej med någon variation i vardagen. I skrivande stund har Before Their Eyes tagit över med låtarna från deras senaste album "Untouchable". Texterna säger jag bara. <3 För någon vecka sedan var det A Skylit Drive som regerade med "Xo Skeleton" och "Your Mistake". Skumt nog sitter jag och hoppas på att HIM en vacker dag ska ta över igen, därför att jag får den irriterande känslan av att jag kanske tröttnat. I stilla sinnet tror jag bara att det inte riktigt är deras tid just nu och att den snart kommer. :)

Om någon ber mig ranka dessa band så skulle jag bara komma till 2 punkter.

1. A Skylit Drive/Before Their Eyes/HIM
2. The Rasmus

Trots att The Rasmus varit hos mig längst så har jag lagt dem lite på is för tillfället. Bidragande faktor är nog sångarens lilla "uppbrytande" och låten "Heavy". To be honest så klarar jag inte av den och blev så i helvetes besviken. Sådana bakslag får man dock ta och bara gå vidare. 



Den här låten är Dracula rakt igenom, för mig alltså. Jag lyssnade på den så mycket under den tid då jag läste boken att den "missfärgades". Jag kan inte lyssna på den utan att relatera till Dracula. ;)

Detta är ett högst personligt musikinlägg som jag dragit helt ur mina tankar. Jag kände att jag behövde spy ur mig det och det kan bli roligt att läsa senare. Sådana musikupplevelser antar jag finns hos alla och ser ut på sitt sätt. Nu vet ni hur mitt musikliv i princip ser ut. :)

Något band som betyder lite extra för dig? c: